Barnombudsmannen

Meddelande 9.11.2011

Barnombudsmannen Maria Kaisa Aula anser att Finlands nuvarande handikappolitik är alltför koncentrerad på vuxna. Hon påskyndar en sammanslagning av handikappservicelagen och lagen angående specialomsorger för utvecklingsstörda och betonar familjens och barnets synvinkel i den nya lagen.

- Det bör göras en bedömning om hur den nya lagstiftningen påverkar barnen. Med den skall man försäkra sig om att de barn och familjer som behöver särskilt stöd får de tjänster och stöd de behöver oberoende av boendekommun, säger Maria Kaisa Aula.

Vid sidan av lagstiftningen påverkas de handikappade barnens vardag av de professionellas attityder och tillvägagångssätt. - Ofta ses barnen i första hand som ett objekt definierat utgående från sin diagnos. Ett barn som behöver speciellt stöd skall i första hand ses som ett barn med rätt till åldersenliga aktiviteter: deltagande, vänner, lärande och lek, betonar Maria Kaisa Aula.

Under åren 2009-2011 har barnombudsmannens byrå utrett hurdana rättigheter barn med handikapp och barn i behov av särskilt stöd har samt följt med handikappolitikens utveckling. Det här arbetet har sammanfattats i publikationen "Erityistä tukea tarvitseva lapsi on ensisijaisesti lapsi" (Ett barn i behov av särskilt stöd är i första hand ett barn). Avsikten är att ge vägledning i hur barns rättigheter kan bli en integrerad del av den finländska handikappolitiken.

Barnombudsmannen kräver att tjänsterna organiseras till en ännu tydligare helhet än i nuläget. Föräldrarna måste också få tillräckligt med stöd i vardagen och sakenlig vägledning för att hitta tjänsterna de har rätt till.

Stödet för närståendevård bör utvecklas till ett verkligt alternativ för familjer med handikappade barn. Även samarbetet mellan myndigheter och aktörer bör ökas samtidigt som sjukhusens barnvänlighet ska utvecklas.

Överinspektör Anne Hujala, som har utgivit publikationen, påminner om att vardagen för ett handikappat barn och dennes familj ska vara en bra vardag för barnfamilj. Samhället bör avlägsna de olägenheter som hindrar handikappade barn från att leva ett fullvärdigt liv. Till det hör även rätten att påverka ärenden som berör en själv.

Handikappade barns delaktighet bör stärkas och likväl bör det skapas möjligheter för handikappade barn att ge respons om kvaliteten på tjänsterna. Barnen ska också få information som de förstår angående deras rättsskydd och tjänster, påpekar Anne Hujala.

FN:s barnrättskommitté har upprepade gånger förutsatt att Finland på ett bättre sätt samlar och publiceras information om hur de handikappade barnen mår och deras rättigheter tillgodoses.  Enligt barnombudsmannen bör forskning med anknytning till handikappade barn och unga utföras regelbundet även i Finland, så att reformarbetet inom handikappolitiken skulle bygga på information om barnens välbefinnande som är bättre än för närvarande.

Publikationen "Erityistä tukea tarvitseva lapsi on ensisijaisesti lapsi. Lapsen oikeudet osaksi vammaispolitiikkaa" som barnombudmannens byrå har utgivit, finns att ladda ner på:
http://www.lapsiasia.fi/c/document_library/get_file?folderId=2835211&name=DLFE-16630.pdf


Närmare information:

Barnombudsmannen
Maria Kaisa Aula

+358 9 160 73985
+358 50 530 9697
mariakaisa.aula@stm.fi

Överinspektör
Anne Hujala

+358 9 160 73991
anne.hujala@stm.fi