Barnombudsmannens intervju
i januari 2009
Det viktigaste är att barnen får komma till tals
Barnombudsmannens primära uppgift – att tillförsäkra och främja
barnets rättigheter - har inte ändrats i något avseende sedan den
första personen tillträdde posten som barnombudsman hösten 2005.
Arbetsmetoderna och prioriteringarna har i alla fall setts över.
- Mer än tidigare satsar vi på att lyssna till barnen och på att
göra barnen delaktiga. Orsaken till att vi är en så betydelsefull
aktör bland alla dem som arbetar med barns välbefinnande är att vi
betonar så starkt barnens delaktighet, uppger barnombudsmannen
Maria Kaisa Aula.
I olika enkäter och utredningar om barn och unga belyses de
erfarenheter som barn och ungdomar har och de synpunkter som de
vill föra fram. Ibland ringer personer på fältet upp byrån i syfte
att dela med sig av sina uppslag och idéer. Detta kan bli en impuls
till nydanande verksamhet.
- Vägledande för oss är FN:s konvention om barnens rättigheter.
Den definierar vad som är ett gott liv för barnen, poängterar Aula.
Debatt med väl avvägda argument
I Finland går barnombudsmannens arbete ut på opinionsbildning,
offentlig diskussion
och saklig argumentation. I somliga länder arbetar
barnombudsmännen på ett sätt som motsvarar justitieombudsmannens
arbete hos oss, d.v.s. med fokus på de problem som enskilda barn
eller familjer i vissa fall dras med.
Om man på längre sikt vill påverka barnens rättigheter i positiv
riktning måste man komma åt de strukturer som styr beslutsfattarna
inom statsförvaltningen och på kommunal nivå, sammanfattar
barnombudsmannen.
Lagen definierar alltså barnombudsmannens arbete i Finland i
första hand som påverkan på ett allmänt plan. I praktiken utesluter
detta ställningstaganden i enskilda fall. Men Maria Kaisa Aula
satsar gärna på arbete på lång sikt även om det innebär att det
dröjer innan det går att peka på hur barnens perspektiv i ökande
grad gör sig gällande och hur det får fotfäste.
- Barnombudsmannen saknar möjligheter att ta sig an problem som
barnskyddet i vissa utsatta familjer tampas med. Det samma gäller
vårdnadstvister och mobbning i skolan. Lagstiftning och nya
riktlinjer är däremot det som barnombudsmannen hoppas att biter i
de här fallen.
- Vi försöker få beslutsfattarna i riksdagen och
i olika ministerier att ta sig an de problemområden som vi vet att
speciellt barn drabbas av och som är viktiga med avseende på
barnens utveckling.
Ombudsmannen strävar efter att anpassa sina inlägg till det som
diskuteras i samhället i övrigt. Då blir det möjligt att satsa på
samverkan. Därför är personalen på ombudsmannens byrå inställd på
att fortlöpande bevaka ett brett spektrum av samhälleliga frågor.
Också övriga aktörer ska arbeta för barnets rättigheter
I egenskap av den första personen som i Finland någonsin har
utnämnts till barnombudsman tillstår Maria Kaisa Aula att det var
en utmaning att starta upp byrån. Det var krävande, men samtidigt
kreativt. Planerna för personalens storlek omsattes fullt ut först
i fjol: de totalt fem tjänster, som i starten hade utlovats, fanns
först då.
- Vår byrå är bland de minsta på europeisk nivå.
I förhållande till resurserna är förväntningarna alltjämt stora.
Att kunna prioritera är viktigt och det känns aldrig bra när jag är
tvungen att avvisa någon eller något, konstaterar Aula.
Barnombudsmannen arbetar självständigt utan styrning på riksdags-
eller ministerienivå. Flera aktörer ingår däremot i byråns nätverk.
- Nätverket är en bra kanal för påverkan. Vi arbetar aktivt för
att de övriga aktörerna ska ta in barnets rättigheter i sina
verksamhetsplaner och på sin dagordning.
Barnens åsikter beaktas när service utformas
Kommunerna är i ökande grad föremål för ombudsmannens intresse.
Olika påverkare på kommunal nivå har informerats om barnets
rättigheter och de har tillställts publikationer i ämnet.
- Med gemensamma satsningar på utbildning inom
politikprogrammet för barns, ungas och familjers välfärd vill vi ge
de kommunala beslutsfattarna impulser att utveckla strukturerna så
att de främjar barns och ungas delaktighet. Vi vill också utveckla
barns och ungas egen verksamhetskultur, berättar Maria Kaisa Aula.
Hon är övertygad om att besluten i samhället blir bättre när
barnens åsikter beaktas. Barnens delaktighet är dock inte en
självklarhet: mycket arbete på grundläggande nivå återstår ännu.
- Många som är anställda av kommunen höjer på
ögonbrynen när det blir tal om att främja barns delaktighet.
Utbildningsträffarna är i alla fall ett konkret bevis för hur
belönande det är för envar att utnyttja barnens kunskap i
beslutsfattandet.
Initiativen från fältet är oumbärliga
Även om Finland i likhet med de övriga nordiska länderna ligger
väl till med avseende på barnets rättigheter och välbefinnande bör
såväl stat som kommun arbeta för att bättre beakta barnens
perspektiv när de tar fram ny service. Speciellt är det oroade
föräldrar samt mor- och farföräldrar som kontaktar
barnombudsmannens byrå för att påtala brister. Barn och unga räds
inte heller för att själv ta kontakt.
- Det är viktigt att vi har den här kontakten med fältet. Den
hjälper oss att utforma vårt arbete och gör att vi håller oss med
båda fötterna på marken, säger Aula.
Ofta upplevs förvaltningen som alltför sektoriserad och somliga
klagomål handlar om att barnens välbefinnande inte bygger på en
helhetssyn.
- Viktigt är att bedriva ett gränsöverskridande arbete med barnens
och familjernas välbefinnande som ledstjärna, poängterar Maria
Kaisa Aula.
Behov av service av ett nytt slag
En rådgivningstjänst behövs på regional nivå för konkreta råd för
hur barnets rättigheter förverkligas t.ex. inom barnskyddet, i
frågor som rör skolan och i samband med vårdnadstvister.
- Speciellt i skolfrågor är det svårt att ange
vilka instanser elever eller föräldrar kan kontakta när problem
uppstår. I skolvärlden saknas en part med ansvar för klientens
rättigheter motsvarande social- och patientombudsmannen.
- Myndigheter på regionalnivå kunde förslagsvis
ta sig an skillnader i synsätt mellan olika parter i skolfrågor,
t.ex. mobbning och skolresor, summerar barnombudsmannen.
Hon anser att tröskeln för föräldrar att påtala olämpligt eller
tvivelaktigt innehåll i medierna borde sänkas. Det har visat sig
att få känner till Konsumentverkets och Kommunikationsverkets
övervakande uppgift i samband med medie- och reklamproduktion.
Långsiktigt arbete ger resultat
Att genom ökad information betona de negativa effekter som
föräldrarnas alkoholkonsumtion har på barnet är exempel på ett
initiativ från barnombudsmannen. Regeln är att det krävs
långsiktigt arbete i en viss fråga för att få konkreta resultat.
- I syfte att minimera hälsoskadorna för det ofödda barnet har en
arbetsgrupp vid social- och hälsovårdsministeriet dragit upp
riktlinjer för hur gravida, missbrukande kvinnor ska vårdas och tas
om hand.
Också barn som utsätts för våld är något som barnombudsmannen har
samlat in information om.
- I det här syftet frågades 13 000 barn ut om deras erfarenheter
av våldsamt beteende. Vi har informerat beslutsfattarna om faktorer
som påverkar barnens välbefinnande i skolan, t.ex. fungerande
skolgårdar. Det förslag till kvalitetskriterier för den
grundläggande undervisningen som nyligen har gjorts upp omfattar
barnens rätt att påverka sin vardag i skolan, berättar Maria Kaisa
Aula.
Begreppet barnpolitik har stärkts
I syfte att informera om och för att förankra barnets rättigheter
har barnombudsmannen sammanfört olika parter kring
förhandlingsbordet. En gemensam informationsstrategi för FN:s
jubileumsår för konventionen om barnets rättigheter behöver göras
upp. Satsningen på programmet för ökat välbefinnande bland barn,
unga och familjer fungerade som en första väckarklocka inom
statsförvaltningen för att barnens rättigheter ska tas på allvar.
- Jämfört med ungdoms- och familjepolitiken, som tidigare
omfattade barnpolitik, har barnpolitiken numera breddats som
begrepp. Barnen har synliggjorts i det språk som används inom
förvaltningen. Att på ett konkret plan få kommunerna att i sin
service beakta barnen tar tid och kräver ihärdigt arbete, säger
Maria Kaisa Aula.
- Utmaningen är ett på ett praktiskt plan starta en
konsekvensbedömning av hur olika beslut på kommunal och statlig
nivå påverkar barnen. En kontinuerlig insamling av data om hur
barnens välbefinnande utvecklas över tiden behövs också.
Barnen tillför mängder av energi
Att få träffa barn ger barnombudsmannen ett nytillskott av energi.
Det är det mest belönande i hennes arbete. Hon uttrycker sin
tacksamhet över att ha utsetts till rådgivare för Barnens Riksdag i
Finland.
- Barnen lägger gärna fram sina synpunkter bara de ges en chans
till det. Grunden i det här arbetet är barnens vilja att få komma
till tals.
- De utredningar som finns om hur samiska respektive romska barns
välbefinnande har utvecklats och hur man har tillgodosett deras
rättigheter har tillfört mig mycket. Åter en gång kan man
konstatera att barnen har väglett oss i det konkreta arbetet.
