Riksdagsledamöter och barnombudsmannen: ”Högre punktskatt på energidrycker”

Enligt Skolhälsoenkät 2017 dricker cirka 18 procent av pojkarna och 8 procent av flickorna i årskurs 8–9 i grundskolan energidrycker flera gånger i veckan (3 gånger eller mer). Energidrycker har visat sig ha många hälsorelaterade skadeverkningar förknippade med inte endast koffein utan också med energidryckernas sockerhalt och surhet samt olika andra ingredienser. Hälsoriskerna kan yttra sig på många olika sätt, bland annat som viktökning, sömnproblem, rastlöshet, försämrad tandhälsa och hjärtrelaterade besvär. På sjukhusen i Finland vårdas ungdomar som bland annat haft en hög hjärtfrekvens på grund av energidrycker. Årligen får Giftinformationscentralen tiotals telefonsamtal från föräldrar vars barn druckit energidrycker.

Många föräldrar och lärare ser dagligen nackdelarna med energidrycker hos barn och de hoppas på effektiva åtgärder för att begränsa tillgången till energidrycker. Också många butikshandlare är förbryllade över situationen och hoppas på enhetliga nationella beslut i frågan. Det behövs beslut som samtidigt kan stödja barn, ungdomar och familjer och förbättra folkhälsan och stärka samhällsekonomins tillstånd.

Vi undertecknade föreslår regeringen och riksdagen att det i statsbudgeten för 2019 tas in en särskilt hög skatt på energidrycker som en del av punktskatten på läskedrycker. Detta skulle ha en dubbel positiv inverkan på att förbättra folkhälsan och öka statens skatteinkomster.

Outi Alanko-Kahiluoto, riksdagsledamot (Gröna), filosofie doktor
Mia Laiho, riksdagsledamot (Saml), medicine doktor
Merja Mäkisalo-Ropponen, riksdagsledamot (SDP), doktor i hälsovetenskaper
Aino-Kaisa Pekonen, riksdagsledamot (C), närvårdare
Pekka Puska, riksdagsledamot (C), professor
Veronica Rehn-Kivi, riksdagsledamot (SV), arkitekt
Päivi Räsänen, riksdagsledamot (KD), medicine licentiat
Tuomas Kurttila, barnombudsman