Hållbar ekonomi är en av vår tids svåraste barnpolitiska frågor

Den 4 november publicerar barnombudsmannen verket Ekonomi och barnets rättigheter. Det är en omfattande samling artiklar som väcker tankar om att hållbar ekonomi är ett centralt villkor för att barnets rättigheter ska tillgodoses och samtidigt en av vår tids svåraste barnpolitiska frågor. En central och brådskande fråga är hur balansen mellan ekonomisk tillväxt, social välfärd och ekologisk hållbarhet kan byggas upp på ett sätt som respekterar barnets rättigheter.

I artiklarna i verket granskas barnen som ekonomiska aktörer, den ekonomiska ojämlikheten i barnens liv, skydd av barn och reglering i den ekonomiska miljön samt kostnaderna för barndom och den offentliga ekonomin. I verket framträder en oro för ekonomisk ojämlikhet. En del barn sparar, placerar och deltar aktivt i ekonomisk verksamhet, medan andra kämpar för att uppfylla sina grundläggande behov.

I verket granskas också barns och ungas egna åsikter om pengars betydelse, ojämlikhet och fattigdom. De ekonomiska skillnaderna syns till exempel i barnens möjligheter att utöva hobbyer, delta i samhällets verksamhet och bygga upp sin framtid. Enligt de studier som granskas i verket påverkar fattigdom barnens välfärd och hälsa både nu och i framtiden.

Ekonomin uppfattas ofta som en fråga för vuxna, men i verkligheten syns ekonomin dagligen i barnens liv. Familjernas utkomst, social trygghet, utbildning, hälso- och sjukvårdstjänster, boende, hobbyer och den digitala miljön definierar barnens möjligheter att delta, växa och må bra.

Ekonomisk-politiska val som rör barndomen definierar individens levnadslopp, välfärd och delaktighet långt in i framtiden

Tillgodoseendet av barnets rättigheter förutsätter en ekonomisk politik som beaktar både nuvarande och kommande generationers välfärd. De ekonomiska resurserna är dock begränsade och i det ekonomisk-politiska beslutsfattandet är man ständigt tvungen att väga olika människogruppers behov mot varandra. I detta avseende utmanar barnets rättigheter den ekonomiska politiken: för att de ska tillgodoses krävs en barnkonsekvensanalys och att barnens ställning synliggörs även i de ekonomiska lösningarna.

I verket betonas att FN:s konvention om barnets rättigheter förpliktar till att bedöma ekonomisk-politiska lösningar med tanke på barnens rättigheter. I praktiken syns vikten av barnets rättigheter i hur resurser allokeras i statens, välfärdsområdenas och kommunernas budgetar och vilka ekonomiska prioriteringar som ställs upp i det politiska beslutsfattandet. Transparens inom den offentliga ekonomin och barnbudgetering är centrala verktyg för att följa upp hur barnets rättigheter tillgodoses.

– En gymnasieelev från Kurikka sammanfattade på ett träffande sätt pengars betydelse genom att konstatera att det är en förutsättning för ett gott liv. När det gäller barnets rättigheter är det just det som är kärnan i den ekonomiska politiken. I beslutsfattandet måste man bedöma om de ekonomiska lösningarna tryggar barnens möjligheter till ett gott liv, berättar barnombudsmannen Elina Pekkarinen.

– En god barnpolitik är en klok ekonomisk politik: en bra barndom ökar sannolikheten för välbefinnande och funktionsförmåga genom hela livet.

Barnets rättigheter tillgodoses inte utan ett ekologiskt hållbart ekonomiskt system

Välfärdsstatens strukturer, såsom offentliga tjänster och social trygghet, stöder sig starkt på ekonomisk tillväxt. I Finland har industrin och byggande fungerat som tillväxtmotorer historiskt sett. Prioriteringen av den ekonomiska tillväxten innebär dock ofta att den ekologiska hållbarheten förblir sekundär i beslutsfattandet. En kortsiktig ekonomisk politik kan påskynda miljöförstöringen och den planetära krisen, vars konsekvenser särskilt drabbar barn och kommande generationer.

FN:s barnrättskommitté har identifierat miljöskyddet och bekämpningen av klimatförändringarna som centrala frågor när det gäller barns rättigheter, eftersom barnets rätt till liv, hälsa och utveckling inte förverkligas utan ett ekologiskt hållbart ekonomiskt system. En central och brådskande fråga är hur balansen mellan ekonomisk tillväxt, social välfärd och ekologisk hållbarhet kan byggas upp på ett sätt som respekterar barnets rättigheter.

– Framgång inom den ekonomiska politiken måste bedömas utifrån hurdan värld vi lämnar efter oss till barnen. Likaså måste den ekonomiska politiken trygga ett gott liv för barnen i detta nu. Tillgodoseendet av barnets rättigheter måste vara en av de viktigaste indikatorerna inom den ekonomiska politiken, konstaterar Pekkarinen.